Jag måste bara berätta att jag har världens bästa jobb!
Det fyller inte hela min tid, det är bara en liten deltid, men det räcker till att fylla hela mitt liv.
Jag har glädjen att få redigera bibelläsningsplanen Bibeln idag och det har fått mig att inse vikten av att faktiskt läsa Bibeln ”på riktigt”, i hela sitt sammahang. Bibeln idag tar hela Bibeln på allvar och varje avsnitt kommenteras av utvalda skribenter, en del teologer, präster och pastorer till professionen men också av lekmän. Alla gör sitt bästa för att placera bibelordet såväl i historisk kontext som i din och min vardag.
Jag vet att det är väldigt skiftande i våra olika svenska kyrkotraditioner hur man använder Bibeln och vilken plats själva bibelläsningen har, både offentligt och i det enskilda andaktslivet.
Men jag har en känsla av att bibelläsningen inte riktigt har den ställning som den borde ha. Visst sprids det en hel del bibelverser runt omkring, inte minst i sociala medier och i olika kristna publikationer, och visst är det fantastiskt när man upptäcker att ”Dagens bibelord” landade alldeles rätt i min situation. Det är alltid bra att bibelordet används.
Men ibland kan jag, åtminstone i de kyrkliga sammanhang jag rör mig, sakna just det bibliska sammanhanget i undervisningen. Inte alltid, men ganska ofta, lämnar jag en gudstjänst med känslan av att det är – lite provocerande uttryckt – predikantens personliga tanke som får ”stöttning” av ett speciellt bibelord, och inte – som jag tycker att det borde – bibelordet får utgöra grunden för predikantens tankegångar.
Under de senaste veckorna är det några saker som fått mig att fundera lite extra på mitt förhållande till Bibeln och där jag anar att bibelkunskap hos oss kommer att bli extra viktigt.
Jag läser till exempel om hur det här och där poppar upp påbud om att det kristna budskapet måste tonas ner eller helt kopplas loss, till och med från traditioner som i grunden är kristna. Nu senast en tanklös idé (som också drogs tillbaka) i Helsingborg, om att förbjuda ett traditionellt julspel i samband med julaktiviteter.
Jag läser också om hur Smyrnaförsamlingen i Göteborg återigen förhörs offentligt i media angående sin hållning när det gäller medlemskap och homosexualitet, allt kopplat till frågan om statliga bidrag.
Frågan om frikyrkans undervisning, om och hur den har varit skadlig för barn som vuxit upp sådana sammanhang, dyker också upp med jämna mellanrum, utanför kyrkan men också internt i kristna sammanhang.
I allt detta tycker jag mig skönja att det drar ihop sig till skarpt läge. Och i det läget gäller det för oss kristna att faktiskt veta vad vi tror. Värderingar, som för bara några generationer sedan var gemensamma, förändras och förkastas, och vi har alla ett eget ansvar att försöka hitta en väg i allt detta. Det duger inte längre att rabbla inlärda fraser eller citera enskilda bibelverser – vi behöver, som Petrus säger – ge besked! (1 Pet 3:15)
Och tro mig – det är, om inte helt enkelt, så i alla fall mindre svårt om vi gör vår läxa och tar oss an Bibelns budskap i sin helhet.
Det kan förstås göras på olika sätt. Men jag tillåter mig vara lite partisk och hävda att Bibeln idag är ett bra verktyg i det arbetet.
Vill du veta mer om Bibeln idag så titta in på på den här sidan. Men jag kan också rekommendera Filadelfias i Stockholm hemsida. Leta upp webb-tv och klicka in dig på Anders Sjöbergs undervisning om de fyra evangelierna. Där får du ett utmärkt exempel på hur fascinerande ett bibelstudium med sammahang kan vara.