Det är nyårsdag 2015
Kvarglömda fyrverkerier och smällare från nyårsnatten detonerar omkring mig. Jorden har sakta börjat vända sig mot solen igen, men än så länge tillåter mörkret julens ljus i form av ljusslingor glittra som smycken på husfasadernas balkongrader och i blanka fönsterögon från min utsiktsplats.
I dag är en dag för eftertanke och framåtblick. För många handlar det om nya föresatser – löften om man så vill – om en uppgradering av goda vanor och ett slutgiltigt stopp för de dåliga.
Andra sätter upp nya mål och tänker ut planer på hur de ska ta sig dig.
Jag har full respekt för folk som på det sättet vill åstadkomma förändring eller förbättring och vill hjälpa sig själva till nya steg i livet.
Jag har dock aldrig ägnat mig åt den sortens ”självhjälp”. Jag bryr mig inte om storslagna utfästelser.
Men, inför 2015, vill jag ändå tillåta mig en liten påminnelse om det som kan ge mig riktning och nödvändigt stöd i min vardag. Jag lånar Lina Sandells ord ur psalmen ”Blott en dag”:
Morgondagens omsorg får jag spara
om än oviss syns min vandrings stig.
”Som din dag, så skall din kraft ock vara”,
detta löfte gav han mig. (Sv Ps 249:2).
Jag vet ju att 2015 inte kommer att vara fritt från utmaningar. Jag vet också att jag har en benägenhet att då och då ligga sömnlös i ”vargtimmen” och oroa mig för framtiden. Men kan jag då hitta tillbaka till psalmversen ovan och klamra mig fast vid orden så tänker jag att jag kan lära mig möta dagen och livets utmaningar när och som de kommer – och att våga vila.
Det får bli min nyårsbön!