Gå på vatten

Lyssnade lite i efterhand på Ekots lördagsintervju med Mats Odell, kandidat till partiledarposten i Kristdemokraterna, och konstaterar att den första fråga som ställdes till honom löd: ”Tror du att Jesus gick på vattnet?”. Tydligen är det den frågan som framför andra definierar begreppet kristen höger i Sverige, en stämpel som för övrigt många mediedebattörer redan tidigare försökt sätta på Odell.

Lite höjer jag nog ändå på ögonbrynen inför den status frågan har. Den hamnar alltså före både aborter, samkönade äktenskap och vårdnadsbidrag, som ju annars häftar fast vid den allmänna bilden av Kristdemokraterna.

Även om man kan gå med på att begreppet kristen höger har viss politisk laddning, så är väl svaret på just denna fråga knappast kontroversiellt eller avslöjande för en eventuell politisk agenda.

Då finns det en annan ”Jesus-fråga” som jag tycker vore betydligt intressantare att ställa, nämligen: Vem tror du att Jesus är?

Evangelierna ger sitt svar om man tar sig tid att läsa episoden om vattenpromenaden ordentligt och med öppna sinnen. I undertexten (nej, det är ingen ordvits) ligger nämligen en intressant berättelse värd att ta till sig. Där kan man konstatera att Jesus upptäckte att hans lärjungar hade problem, de var livrädda och de behövde honom. Och det vi kan förstå är att när Jesus ser att människor behöver honom, då finns det inget som kan hindra honom. Han till och med går på vatten! Vet inte om denna tolkning håller rent teologiskt, men det är i alla fall vad jag tänker när jag läser om detta.

Frågan ”Vem tror du att Jesus är?” vore därför, enligt min mening, en mer relevant fråga till en kristen politiker. Svaret torde och borde nämligen innebära konsekvenser i form av modiga politiska ställningstaganden och beslut, inte minst i frågor som bottnar i människosyn.

Skulle detta sedan betraktas som kristen höger, så gärna för mig. Men risken är att stämpelfärgen rinner bort när kristna, politiker och alla andra, inte bara håller för sannolikt att Jesus trotsade naturlagarna, utan på riktigt vågar ta honom i handen och ”gå på vatten”, för sina medmänniskors skull.

Ungefär så tänker jag.