Folkrörelsernas återkomst?

I en tid när diverse partier brottas med ledarfrågor och snabba lösningar för att vända opinionssiffror, kom jag att tänka på en krönika jag skrev under ovanstående rubrik i tidningen Världen idag, efter den borgerliga alliansens första segerval 2006.

Då jag inte kan länka så återger jag här ett utdrag.  Kanske är mina tankar om demokrati och folklig delaktighet aktuella också idag.

Den här gången har det andra blocket, det borgerliga, ”tagit tjuren vid hornen” och sett till att redan före valet demonstrera en allians där ”alla ska bidra och alla ska vinna”, där bidraget är givande och tagande när det gäller hjärtefrågor och vinsten förstås är en regeringsmedverkan.

Det gav oss väljare tydliga alternativ i valet, men också tveksamhet om utrymmet inom alliansramen för de frågor vi brinner för och gett ett speciellt parti förtroende att förvalta. Givandet och tagandet kommer ju att – och måste – fortsätta också efter regeringsbildningen om den ska lyckas med sin regeringsuppgift i samlat skick.

I det här läget gäller det för oss vanliga väljare att förstå att vår demokratiska insats också kan sträcka sig längre än till valurnorna. Ska partiernas särskiljande frågor leva och växa i alliansrabatten behöver de drivas kraftfullt från folkdjupen. Våra valda beslutsfattare, både i riksdag och regering, behöver mer än någonsin tydligt folkligt stöd att hänvisa till för att nå framgång med sina visioner, idéer och förslag. Både de och vi väljare behöver också ständigt ha klart för oss att politikerna sitter där på vårt uppdrag och inte acceptera att de låter sig bindas för hårt av maktens krav på följsamhet.

Kanske är det rentav läge för en ny folkrörelsevåg i Sverige? Eller lobbyism från folkdjupen. Historiskt vet vi att folkets förmåga att genom folkrörelser göra sina röster hörda har gett resultat. Nykterhetsrörelsen till exempel var så stark att nykteristerna i riksdagen till slut faktiskt blev överrepresenterade i proportion till väljarna.

Folkets frågor och folkets svar är alltför viktiga för att slås in i paket som öppnas bara vart fjärde år. Demokrati värd namnet kräver mer plats än vad som erbjuds i en valurna.

En levande, engagerad, öppen debatt och opinionsbildning från folkdjupen, också mellan valen, torde dessutom vara det mest effektiva sättet att bekämpa såväl främlingsfientlighet, etisk kollaps, korruption och girighet i politiken och resten av samhället.

(Ur Världen idag, sept 2006)

Det här inlägget postades i Stora världen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *